Rapport från stroketeamkongressen
Jag har förmånen att få delta i stroketeam kongressen i år. Då samlas professionen för att prata om stroke. Dagen har varit fylld av intressanta föreläsningarna. Sos alarm, webstrokeutbildningen, mm, mm.
Imorse gjordes en trombektomi, live, inför publik. Ifs på en plastslang men ändå :). Otroligt coolt vad de kan göra nu för tiden. Patienter kan lämna sjukhuset samma dag. Helt symptomfria, men det gäller att det upptäcks och att man får vård i tid.
Alla har inte den turen.
Imorgon kommer det absolut viktigaste inslaget i programmet: Patienten. Jag och Finn Hedman ska representera patienten tillsammans med Daniela Bjarne, sakkunnig på från Stroke riksförbundet och Helene Peash Rasmussen, rehabläkare. Vi har en timme till förfogande för detta viktiga ämne. Utan patienter ingen profession och ingen stroketeamkongress. Det är för mig och mina strokebröder och systrar som de är där. Eller hur?
Mitt budskap kommer att vara. Vi är relativt bra på att rädda liv, men vi är inte lika bra på att "ta hand om"/värna det liv som blir kvar. Stroke ökar bland yngre kvinnor. Mitt hjärta klappar hårdast för oss. Imorgon ska jag försöka vara vår röst. Vi som är survivors. Vi vill leva inte bara överleva.
