strokesurvivor.blogg.se

Hej! Jag heter Anneli och jag är född 1971. 2003 drabbades jag av en massiv stroke. I den här bloggen kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter efter att ha drabbats av en stroke mitt i livet. Jag delar med mig av de verktyg som jag använde mig av för att åstadkomma det som enligt läkarkåren är ett mirakel. Jag delar med mig av träningstips, både mentala och fysiska. Jag kommer också att skriva om de svårigheter som man ofta möter när man lever med en trasig hjärna. Jag kommer framförallt att ta upp s.k dolda funktionshinder. Min förhoppning är att inspirera människor och öka förståelsen för oss som har drabbats av stroke mitt i livet. Om jag genom att dela med mig av min historia kan hjälpa någon annan så blir min stroke plötsligt meningsfull. Scrolla ned till mitt första inlägg för att ta del av min historia/bakgrund. Hjälp mig att sprida information om denna folksjukdom som drabbar någon var 20 minut. Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige idag och 20% av de som drabbas är i arbetsför ålder. Vill du stödja mig och min mission så gå gärna med i STROKE riksförbundet. Där arbetar jag aktivt för visionen: " Ett värdigt liv efter stroke". Tillsammans är vi starka!

Meningen med livet är att leva ett meningsfullt liv

Publicerad 2018-01-22 13:51:00 i Allmänt,

Min mission som ”strokesurvivor” är bl.a. att sprida information om hur det kan vara att leva med en ”trasig hjärna”. Jag utbildar beslutfattare inom Landstinget, besöker rehab-avdelningar, är patientrepresentant i RIKS-stroke styrgrupp, ledamot i STROKE-riksförbundet, administratör av SMIL på facebook och driver denna blogg.  Mm, mm.

 

Jag lägger den energi jag har på detta arbete eftersom det ger mig mening, och eftersom jag vet att jag förhoppningsvis underlättar för de som kommer efter mig. Jag vill sprida hopp. Visa att det finns en väg vidare efter stroke. Inspirera, men också få beslutsfattare i vårt avlånga land att förstå att, ”Ett liv som har räddats ska också levas”.
 

Mitt liv är väldigt annorluna idag jämfört med innan min stroke. Jag lever ett mycket mer stillsamt liv idag. Jag tvingas säga nej till sådant som förr var en självklarhet. Som att ordna middagar och fester, engagera mig i barnens fritidsaktiviteter, träffa vänner, jobba och göra karriär.

 

Idag måste jag prioritera vila och återhämtning. Det är inget roligt liv men det är det enda liv jag har och då får man liksom ”gilla läget” och anpassa sig. Visst finns det s.k uppsidor och jag har upptäckt dimensioner i livet som jag förr inte visste fanns. Jag går långsammare, jag måste fokusera på att andas och jag måste lägga en stor del min livskraft på rehabträning och aktiv vila. Annars kraschar jag och det har jag gjort flera gånger. Det är inte alltid bara bra att vara envis och tjurskallig 😊……

Jag får flera gånger per dag vänligt men bestämt säga åt mig själv på skarpen: ”Nu vilar du Anneli”.  ”Jag ska bara….”, brukar presteraren inom mig svara. Då får jag säga åt mig själv på skarpen. För det är som med syrgasen på flygplanet: För att kunna hjälpa någon annan måste du först hjälpa dig själv.

Nu ska jag släppa fram min inre Kronblom och lägga mig på soffan.

 

 

Livskraft, hopp, kärlek och glädje önskar jag till alla och envar!

Extra mycket till oss survivors <3!

Glöm inte: Tillsammans är vi starka!

 

 

Over and out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela