Strokesurvivor
Strokesurvivor
Jag väljer aktivt att se mig som en survivor, istället för ett ”offer”. Det betyder inte att jag inte har dagar då jag tycker synd om mig själv eller önskar att det vore annorlunda. Jag kämpar varje dag med mina funktionsnedsättningar. Jag ha en grav spastisk pares, med ofrivilligt spända muskler och svårighet att koordinera mina rörelser, jag har s.k. fiskmåsminne och behöver ha en ganska strikt struktur över mina dagar för att få livet att gå ihop. Jag väljer aktivt att tänka positivt. Leta efter det ljusa och det positiva eftersom jag är övertygad om att det du fokuserar på växer. Det du fokuserar på får du mer av i ditt liv.
Alltså letar jag aktivt efter det positiva och arbetar aktivt med att vända mina tankar. Om jag inte mår bra då vet jag att jag förmodligen inte tänker bra, positiva, ljusa tankar. Jag mår väldigt dåligt ibland. Ibland orkar jag inte tänka positivt. Då får det vara så en stund. Att liksom tvinga sig själv till något eller straffa sig själv leder ingenvart. Har jag kört av vägen så får jag leta efter nästa påfart upp på vägen igen.
Jag är ganska klar över vad jag vill med mitt liv. Jag har en tydlig riktning och det hjälper mig. Det var länge svårt att hitta mål och mening när jag förstod att jag inte skulle kunna lönearbeta igen, på ett bra tag i alla fall. Ingen vet hur jag mår om ett par år. Då kanske det är dags. Att släppa målet om att kunna återgå till mitt arbete, som varit en så stor och viktig del av mitt liv var tufft. Men jag vill leva inte bara överleva.
Nu går mina dagar ut på att överleva och att hitta och fylla livet med så mycket glädje som möjligt. Är inte Det ett väääldigt bra mål, så säg? Knasigt att en ska behöva stroke för att inse det…..
Jag harvalt att dela mina erfarenheter i en bok. Strokesurvivor vägen vidare efter stroke.
Vill du ha en signerad bok eller ljudbok skicka ett mail till [email protected] så ordnar jag det. Boken finns annars att köpa/lyssna på nätet.
Towanda!
