strokesurvivor.blogg.se

Hej! Jag heter Anneli och jag är född 1971. 2003 drabbades jag av en massiv stroke. I den här bloggen kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter efter att ha drabbats av en stroke mitt i livet. Jag delar med mig av de verktyg som jag använde mig av för att åstadkomma det som enligt läkarkåren är ett mirakel. Jag delar med mig av träningstips, både mentala och fysiska. Jag kommer också att skriva om de svårigheter som man ofta möter när man lever med en trasig hjärna. Jag kommer framförallt att ta upp s.k dolda funktionshinder. Min förhoppning är att inspirera människor och öka förståelsen för oss som har drabbats av stroke mitt i livet. Om jag genom att dela med mig av min historia kan hjälpa någon annan så blir min stroke plötsligt meningsfull. Scrolla ned till mitt första inlägg för att ta del av min historia/bakgrund. Hjälp mig att sprida information om denna folksjukdom som drabbar någon var 20 minut. Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige idag och 20% av de som drabbas är i arbetsför ålder. Vill du stödja mig och min mission så gå gärna med i STROKE riksförbundet. Där arbetar jag aktivt för visionen: " Ett värdigt liv efter stroke". Tillsammans är vi starka!

Det du fokuserar på växer

Publicerad 2021-01-07 14:36:00 i Allmänt,

Idag är jag trött. Igen. Var trött igår också och i förrgår och dagen innan  dess. Det händer att jag är så trött att jag önskar att jag var död. Så är det. Vissa dagar skulle jag tacka ja till en spruta som gjorde att jag aldrig mer vaknade. Den mentala energin är slut redan när jag vaknar på morgonen. Vissa dagar. Andra dagar är det bättre. Då tänker jag att de dåliga dagarna inte finns längre, men hittills har de inte försvunnit.
 
 
 
 
Jag vet att jag kan förändra mitt  liv genom mina tankar och att tänka positivt ger kraft och styrka, men vissa dagar orkar jag inte. Då vill jag bara slippa andas mer. Det är de dagar då det låter som vingarna ifrån ett vindkraftverk i mina öron. Det dånar och brusar och ljudet går inte att stänga av. Ibland låter det sirener. Som omväxling liksom ;). Sättningar och strama muskler i bröstet och i bröstkorgen gör att det är nästintill omöjligt att andas djupa andetag. Det spär på stressen i kroppen ytterligare. Jag orkar inte röra på mig för jag måste koncentrera mig så för att inte ramla,   men får ont om jag sitter stilla. Det är väldigt tufft vissa dagar. 
 
 
 
 
 
 
Det är nästiltill ingenting av detta som syns på utsidan. Allt är pga av stroken och de skador jag jag fick av den. Visst är jag glad att jag lever men vissa dagar undrar jag om det inte varit bättre att aldrig vakna igen. 
 
 
 
 
 
Samtidigt som jag skriver detta så vaknar insikten om att jag faktiskt orkar att göra en hel del och att mitt löfte för 2021 är att  tag bättre hand om mig själv. Sätta mig och min hälsa. Både mentalt och fysiskt i första rummet. Dvs delvis vila mig i form 😉💪. Fokusera på det som gör livet värt att leva. Skapa frid och fred och glädje. Det börjar i vårt inte och det vi fokuserar på växer. Inom oss och i den yttre världen.  Join my army  for frid och fred. 2021 blir ett ljusets år om vi vill och tror på det. 
 
Jag berättar för att hjälpa de som inte har tillgång till orden. Vi är survivors! Inte offer. Och tillsammans är vi starkare än stroke!
 
Towanda! 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela