strokesurvivor.blogg.se

Hej! Jag heter Anneli och jag är född 1971. 2003 drabbades jag av en massiv stroke. I den här bloggen kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter efter att ha drabbats av en stroke mitt i livet. Jag delar med mig av de verktyg som jag använde mig av för att åstadkomma det som enligt läkarkåren är ett mirakel. Jag delar med mig av träningstips, både mentala och fysiska. Jag kommer också att skriva om de svårigheter som man ofta möter när man lever med en trasig hjärna. Jag kommer framförallt att ta upp s.k dolda funktionshinder. Min förhoppning är att inspirera människor och öka förståelsen för oss som har drabbats av stroke mitt i livet. Om jag genom att dela med mig av min historia kan hjälpa någon annan så blir min stroke plötsligt meningsfull. Scrolla ned till mitt första inlägg för att ta del av min historia/bakgrund. Hjälp mig att sprida information om denna folksjukdom som drabbar någon var 20 minut. Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige idag och 20% av de som drabbas är i arbetsför ålder. Vill du stödja mig och min mission så gå gärna med i STROKE riksförbundet. Där arbetar jag aktivt för visionen: " Ett värdigt liv efter stroke". Tillsammans är vi starka!

Livets magi

Publicerad 2018-07-11 10:39:43 i Allmänt,

 

Jag tänker ofta att livet pågår i “mellanrummen". I det som existerar mellan tanke och känsla, bortom orden och fysiska förnimmelser. Där pågår livet. Livet pågår ju på de andra arenorna också, men lugnet och den absolut friden finns i “mellanrummen".

Friden/närvaron finns där. Alltid tillgänglig för oss, men den är flyktig och ofta svår att fånga. Den kan bara komma till oss om vi  släpper förväntningar,krav. I den absolut medvetna närvaron kan man förnimma det, om vi släpper taget.

Kanske är det som att notera den filmduk som livet spelas upp på? Bara betrakta duken, som är helt vit, stilla. Eller som en oändlig blå himmel där livet spelas upp, som moln som passerar. Ibland hoppar vi upp på ett moln, åker med. Så snart vi har upptäckt att vi sitter på ett moln kan vi också välja att kliva av det, se det segla iväg. Släppa taget.

Återgå till att betrakta den oändliga blå himlen, eller den vita filmduken.


Tankesättet ger mig ett slags lugn, en känsla av inre flexibilitet. Jag noterar/ser mina tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser men jag inser samtidigt att jag är mer än så. Som om helheten bildar enhet som är större än delarna tillsammans.


Lite som magi. Idag är min intention att öppna upp för livets magi. Bara vara, andas, lyssna, dofta, leva.


Som jag har skrivit tidigare: Jag fick en ny chans och den här gången tänker jag inte missa det. Livet!


Som en sommarpratare på P1 uttryckte det. “Våra trauman ger oss våra superkrafter”.


I’m a stroke survivor. What’s your superpower?

 

Till alla survivors därute ❤! Tillsammans är vi starka!

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela