strokesurvivor.blogg.se

Jag har tidigare beskrivit hur jag längtade efter att jogga när jag var halvsidesförlamad efter min stroke. Jag har fortsatt att jogga relativt regelbundet sedan jag reste mig ur rullstolen. Jag vill betona hur nyttigt och välgörande det är. Imorse skrev Karin Bojs en krönika på på vetenskapssidan i DN om hur motion skyddar mot depression. Hon refererade till Anders Hansson bok: “Hjärnstark”. Där Anders beskriver hur motion är rena rama mirakelmedicinen. Tyvärr finns det inte tillräckligt många vetenskapliga studier gjorda på människor för att detta ska vara bevisat. Karin resonerar i artikeln kring orsaken till att detta inte fått större spridning. Varför görs det inte fler vetenskapliga studier kring sambandet mellan psykisk hälsa och motion? Karin konstaterar att det ofta är läkemedelsbolagen som finansierar vetenskapliga studier och drivkraften för att bevisa att motion hjälper lika bra, eller tom bättre, än mediciner är hos dessa väldigt liten. Anders Hansson har i sin bok samlat vetenskapliga studier som styrker att fysisk aktivitet skyddar hjärnan och kroppen mot en rad fysiska åkommor. Men som Karin skriver i sin krönika det behövs mer forskning kring detta ämne. Jag är själv starkt övertygad om sambandet mellan motionens och fysisk och psykisk, och fysisk hälsa. Likadant är det med kopplingen mellan psykisk hälsa och meditation/mindfulnessträning. Detta publiceras det dagligen nya forskningsartiklar om och man kan fundera över hur det kommer sig att dessa inte får större spridning. Kanske är det likadant som med löpning. Det finns inte så mycket pengar att tjäna på detta. Kanske skulle det tvärtom göra att vi inte behövde äta mediciner i den utsträckning som vi gör idag? Jag blir iallafall lite konspirations teoretisk..... Motion är bra! Bara att svettas är välgörande.Det rensar kroppen på slaggprodukter, likaså när vi andas. Vi andas ut slaggprodukter och andas in nytt syre och ny energi. Jag skulle vilja hävda att det är i stort sätt omöjligt att jogga utan att djupandas. Motion renar kropp och knopp, m.a.o. Jag springer inte fort och min vänstra sida hänger inte alltid med men jag joggar för att jag kan och eftersom jag är övertygad om att det stärker mig, Både fysiskt och psykiskt. Imorse när jag läste artikeln så ville jag nästan låtsas om som om den inte fanns. Jag hade verkligen ingen som helst lust att ge mig ut och jogga. Jag ville slappa i soffan framför tv’n hela dagen och var sjukt irriterad på min hurtiga man som nöjt deklarerade att: “Idag ska jag få mig en jogg :)”. Din präktiga j-kel, tänkte jag för han kan verkligen vara irriterande präktig och hurtig ibland. Men så insåg jag att det var vackert väder ute och att jag behöver ljuset. Jag vet ju hur bra jag alltid mår efter en joggingrunda. Jag beslöt mig för att ge min kropp och min hjärna lite ny energi och nytt syre. Så trots att min “Kronblom-del” stretade emot så snörde jag på mig joggingskorna och gav mig iväg. Nu ca 50 minuter senare är jag röd/blå/lila i fejset och härligt svettig. Det är så skönt, efteråt! Jag måste komma ihåg det nästa gång när jag känner motstånd mot att ge mig iväg.Kanske är det så att motion är bland den bästa gåvan du kan ge dig själv och din kropp. “Jag springer för livet! Efter stroke” Vad springer du för? Till alla survivors därute <3! Tillsammans är vi starka!