Happy training
Jag lever ett väldigt annorlunda liv efter min stroke. Jag har skiftat fokus. Att göra karriär, tjäna mycket pengar, och att prestera har fått stå tillbaka. Jag har ej heller längre middagar varje helg med vänner och bekanta och är i allmänhet mindre socialt aktiv nu.
Jag har lärt mig att uppskatta mitt eget sällskap och tystnaden. Där finner jag mig själv. Man skulle kanske kunna säga att jag har vuxit upp. Jag är inte heller så speciellt rädd för saker längre. Jag vet att jag klara ”det värsta/det mesta”.
Jag litar på mig själv. Jag har också lärt mig att lita mer på mitt hjärta och att gå dit det leder mig. Det kanske låter lite flummigt och mindre konkret men innan min stroke så levde jag väldigt mycket ”i mitt huvud”. Rationalitet och logik styrde mig. Jag hade kontroll. Klädd i min kritstrecksrandiga ”bankpyjamas” visste jag vem jag var.
Stroken ställde allt på ända. Idag har jag hel sjukersättning, vilket innebär att jag lever på bidrag. Något som jag tidigare tyckte var oacceptabelt. Man gör rätt för sig och alla kan jobba brukade jag tycka.
Vägen vidare har varit lång och krokig, men jag lever!
Det är lätt att bli deprimerad efter en stroke, eller när livsförutsättningarna ändras. Jag har varit väldigt ledsen och nedstämd under perioder. Faktiskt har jag flertalet gånger funderat över om det inte hade varit bättre att få dö än att leva med denna ständiga trötthet och i en kropp, och med en hjärna, som inte lyder.
Jag har hittat nya saker som ger mitt liv en ny mening. Jag är engagerad i föreningslivet, jag sjunger i kör, jag joggar och jag dansar zumba. Mina aktiviteter är anpassade efter dagsform. Vissa dagar sover jag bara. Om jag inte lyssnar på kroppen så blir jag sjuk.
Jag har gjort ett aktivt val. Jag ägnar mig åt happy-training. Jag frågar mig själv vad jag har att vara glad för? Jag fokuserar på saker som skänker mig glädje. Tränar på att vara, tänka och känna glada tankar. Det är precis med mental träning som med fysisk. Ju mer du tränar desto lättare går det. Det är lätt att fastna i oro eller sorg eller frustration, men om man lägger märke till det så kan man aktivt välja att fokusera på något annat. Ställ frågor till dig själv: Vad har jag att vara glad för? Vad har jag att vara tacksam för? Det gäller att varsamt föra sig själv på rätt väg igen.
Mina glädjepiller är att sjunga i kör, dansa zumba och att meditera eller bara vandra i skogen. Jag har också laddat upp med ett antal roliga youtube-klipp som jag kan ta till om jag behöver skifta fokus och komma ihåg hur det känns i kroppen när jag är glad/ happy.
Allt detta är en del av min happy-training. Jag tror och hoppas att det är smittsamt. Hur många vill hoppa på mitt happty-training tåg? Det är helt gratis och jag vet inte vart vi hamnar men det kommer att vara en rolig plats och vi kommer att ha jädrigt kul på vägen.
Join the caravane of love sjöng The housemartins.
Jag sjunger:
Join the train of happiness.
Happy training is the shit 😊!
