Acceptera hindren. Se möjligheterna
Jag vill knyta an till mitt blogginlägg igår, där jag skrev om att det är du själv som har det yttersta ansvaret för din rehabilitering efter stroke.
Jag tänker att det handlar mycket om att se och acceptera svårigheterna, men sedan fokusera på möjligheterna. Sätt upp konkreta mål. Dina mål. Tänka positivt, även om det ibland är förtvivlat svårt, och verkligen bestämma sig för vart man vill komma. Det är viktigt att sätta sin egen agenda. Tro på sig själv och sin egen förmåga oavsett vad läkarna säger.
Tyvärr så hör jag fortfarande alldeles för ofta att man inom professionen ger för dystra prognoser. Man tar hoppet ifrån de som har fått stroke och även deras anhöriga. För att kunna komma vidare så måste man nog ha vad man brukar kalla för "sjukdomsinsikt". Dvs ,Om jag inte vet/förstår vad som är svårt för mig och min nya hjärna så tror jag att det kan vara väldigt svårt att göra något åt det.
Det finns alltid hopp. Många gånger behöver man hitta en ny väg, men det finns alltid hopp. Det är viktigt att tänka positvt och se möjligheterna.
Fråga sig själv: ”Vad kan jag se som är positivt i det här”. Det finns alltid något positivt men det är inte alltid lätt att se det. Jag är övertygad om att vi kan ta oss precis dit vi vill. Om vi verkligen vill något i djupet av vårt hjärta och tror på oss själva och vår egen förmåga så är det möjligt.
Det är nödvändigt att se och förstå hindren. Annars kan man ju inte göra något åt dem. Se, acceptera/konstatera hindren, men låt dem för den skull inte stoppa dig från att leva det liv du vill. Vilka möjligheter finns? Jag har tvingats att bli lite av en expert på detta. Annars orkar jag inte leva.Yttertligare en sak som jag har tvingats bli lite av ett proffs på är att tänka om och anpassa mig.
Kartan ritades om när jag fick stroke och det har tagit tid att kunna tyda den nya kartan. Mycket har ju blivit bättre efter hand, men jag kommer alltid att leva med resterna av min spastiska pares och med bestående hjärntrötthet. Då gäller det att navigera om. Hitta nya mål och en ny mening i livet. Jag hade länge som mål att kunna arbeta heltid igen. Det tog mig drygt 10 år av kämpande innan jag tvingades inse att det inte är värt det.
Jag har tänkt om. Det finns fördelar med att inte lönarbeta även om det tog en tid att orka se dem. En stark röst inom mig säger:” Om du inte lönearbetar, går iväg till ett arbete varje veckodag då är du en meningslös person”. Jag hör och accepterar den rösten, och istället för att kämpa emot så lugnar jag den men en annan, mer klok, del av mig själv. Den delen av mig vet och förklarar lugnt för "presteraren" inom mig. "Du har bidragit. Du har arbetet och gått till ett arbete varje veckodag i större delen av ditt liv. I över 20 år har du gjort det.
Nu är det ditt jobb att överleva. Att ta hand om dig själv."
Att blogga är väl någon slags kompromiss. Då ”gör” jag något. Jag producerar men jag vet också att jag hjälper andra. Samtidigt är det märkligt lugnande att sätta ord på det jag går igenom. För det är en lång krokig väg att vandra. Vägen vidare efter stroke. Dagens pepp och insikt är alltså: Se, acceptera hindren men fokusera på ditt mål och hitta en väg att ta dig förbi eller runt hindren. Det är ditt liv. Make it happen!
