strokesurvivor.blogg.se

Hej! Jag heter Anneli och jag är född 1971. 2003 drabbades jag av en massiv stroke. I den här bloggen kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter efter att ha drabbats av en stroke mitt i livet. Jag delar med mig av de verktyg som jag använde mig av för att åstadkomma det som enligt läkarkåren är ett mirakel. Jag delar med mig av träningstips, både mentala och fysiska. Jag kommer också att skriva om de svårigheter som man ofta möter när man lever med en trasig hjärna. Jag kommer framförallt att ta upp s.k dolda funktionshinder. Min förhoppning är att inspirera människor och öka förståelsen för oss som har drabbats av stroke mitt i livet. Om jag genom att dela med mig av min historia kan hjälpa någon annan så blir min stroke plötsligt meningsfull. Scrolla ned till mitt första inlägg för att ta del av min historia/bakgrund. Hjälp mig att sprida information om denna folksjukdom som drabbar någon var 20 minut. Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige idag och 20% av de som drabbas är i arbetsför ålder. Vill du stödja mig och min mission så gå gärna med i STROKE riksförbundet. Där arbetar jag aktivt för visionen: " Ett värdigt liv efter stroke". Tillsammans är vi starka!

Det var ju inte så här jag hade tänkt mig

Publicerad 2017-11-14 10:28:00 i Allmänt,

Idag fyller min äldsta son år. 17 år. Som de flesta föräldrar känner jag en förundran över var tiden tog vägen. 17 år och jag minns det som igår.
Jag tänker tillbaka på dagen då han föddes. Jag minns en förundran över livets storhet. Jag såg in i hans stora, blåa ögon och pllötsligt förstod jag livet.
 
William var så efterlängtad.
 
Det är mycket som inte blev som jag hade tänkt mig det. Jag som hade planerat så bra. Var beredd. Gjorde kloka genomtänkta val. Utbildade mig. Gjorde karriär. Hade ett bra jobb, en bra och klok chef. En man som jag älskade. Ett hus. En bil. Semestrar utomlands. Mm,mm.
 
Hela livet låg framör mig. Jag hade planerat väl. Jag hade koll.
 
Ända tills den dag då livet slog undan benen på mig och jag fick en stroke.
 
Idag läste jag i tidningen om att vi behöver en ny skattereform i Sverige. De borgerliga partierna är överens om att skatten på arbete ska minskas. Det ska löna sig att utbilda sig menar de.Jag håller i princip med om detta, men jag undrar om de förstår hur det känns att ha utbildat sig, skaffat sig det där välbetalda jobbet men sedan bli sjuk och inte klara av att utföra vare sig det eller något annat arbete? Det har de troligen inte gjort. 
 
Jag lider svårt av min hjärntrötthet. Jag sitter fortfarande i morgonrock, kl 11.00 på dagen.. Inte för att jag är lat eller tycker om att gå runt i morgonrock utan för att jag inte orkar klä på mig idag. Så är det för mig vissa dagar. Det finns ingen energi. Jag har lärt mig att  det inte är lönt att kämpa emot. Det är bara att "gilla läget" och lyssna på hjärnan som behöver vila. Ibland tar det en dag att komma igen, ibland två eller tre. Det är ingen ide att kämpa emot. Jag försökte i många år och gick bara mer och mer sönder. Fick svåra stressymptom. Både psykiska och fysiska. En specialistläkare sa till mig. Det är livsviktigt att du hittar sätt att vila Anneli!
 
Det ska löna sig att arbeta men ska det straffa sig att bli sjuk? Stroke ökar bland yngre kvinnor. Stressen och pressen som många upplever idag är stor. Jag är verkligen inte säker på att sänkt skatt på arbete är den bästa framkomliga vägen för ett hållbart samhälle,  men å andra sidan har jag fult upp med att överleva och lämnar politiska beslut till någon annan.
 
Idag ska jag fira Willes födelsedag. Det är alllt jag jkommer att orka och det lönar sig. Att fira sina barn är helt skattefritt :)
 
All you need is love <3!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela