Jag springer för livet - efter stroke
När jag vaknade upp ur respiratorn efter min stroke 2003 så var jag förlamad i hela vänster sida. Läkarna gav mig inget hopp om att kunna gå igen. Jag minns hur frustrerande det var att inte kunna använda kroppen. Motion är ju ett ypperligt sätt att "rensa systemet" men nu var jag förpassad till min rullstol. Det var då lusten att jogga föddes. Den kom inifrån. Jag ville verkligen jogga. Jag som alltid hatat att jogga.
Jag lovade mig själv att om jag reser mig ur rullstolen då ska jag springa. " Jag ska springa som Forest Gump," tänkte jag. Senare det året sprang jag tjejmilen. De kallar mig medicinskt mirakel men jag tror att det handlar om något annat.
Jag har fortsatt att jogga. Jag joggar inte speciellt fort och jag ser nog inte spänstigast ut i kommunen, men jag joggar. " Jag springer för livet - efter stroke". I år har vi ett lag ifrån SMIL ( stroke mitt i livet) i Strokeföreningen i Stockholm som springer Vårruset tillsammans under lagnamnet: " Strokesurvivors". Detta är bara början :).
Jag vill synliggöra oss som har drabbats av stroke mitt i livet. Visa att vi finns, och om möjligt vara en röst som talar för oss. Imorgon är det strokedagen och jag finns på Stockholm sjukhem och berättar om min historia tillsammans med STROKE föreningen i Stockholms län och STROKE-riksförbundet. Kom och lyssna. Det är fri entre och ingen föranmälan behövs, men det är begränsat antal platser.
Jag lovade mig själv att om jag reser mig ur rullstolen då ska jag springa. " Jag ska springa som Forest Gump," tänkte jag. Senare det året sprang jag tjejmilen. De kallar mig medicinskt mirakel men jag tror att det handlar om något annat.
Jag har fortsatt att jogga. Jag joggar inte speciellt fort och jag ser nog inte spänstigast ut i kommunen, men jag joggar. " Jag springer för livet - efter stroke". I år har vi ett lag ifrån SMIL ( stroke mitt i livet) i Strokeföreningen i Stockholm som springer Vårruset tillsammans under lagnamnet: " Strokesurvivors". Detta är bara början :).
Jag vill synliggöra oss som har drabbats av stroke mitt i livet. Visa att vi finns, och om möjligt vara en röst som talar för oss. Imorgon är det strokedagen och jag finns på Stockholm sjukhem och berättar om min historia tillsammans med STROKE föreningen i Stockholms län och STROKE-riksförbundet. Kom och lyssna. Det är fri entre och ingen föranmälan behövs, men det är begränsat antal platser.